I'm Awesome.

Ut går nummer 1933, Jantelagen och in går nummer 2010, Personliga Varumärket.

För några månader sen hade vi stora problem att dela med oss av bilder av oss själva på facebook, oavsett om vi hade kläder på oss eller inte. Vi skulle bara inte exponera oss – samma sak var det med att vi inte vill framhäva de bra sakerna vi gör. Något som kallas jantelagen och varit rådande i Sverige alldeles för länge. Tragiskt tycker jag.

Förändring är på gång. Återigen är det den digitala revolutionen som bryter ner hierarkier och ändrar om i vårat annars så stelbenta samhälle. Nuförtiden delar vi med oss av allt vi gör – ”Blev så jävla packad igår, vilken kväll!” och ibland kanske lite väl mycket. Inte heller har vi problem med att visa hur sjukt bra vi är eller har det. ”Precis varit och tränat på gymmet, känns sjukt bra!”

Jantelagen dör och in kommer det personliga varumärket. Facebook, twitter, youtube och de andra sociala nätverken har blivit verktyg för oss att framhäva våra egenskaper, kunskaper och personligheter. Vi kan idag berätta hur galet duktiga vi är på något. Och dessutom känner vi att det är okej att göra det. Eller? Nja, kanske inte riktigt ännu. Det finns fortfarande en stor del som har problem när folk framhäver sina egenskaper.

Vad hände? In kom sociala nätverken och helt plötsligt kunde vi gömma oss bakom datorn och våga säga det vi ville. Dessutom kom en generation som växt upp utan spärrar, åtminstone inte lika många spärrar. Tillsammans kan dessa två göra storartade saker, det är jag helt övertygad om. Vi (jag är 80-talist) är en generation som vill betydligt mycket mer, vi är en generation som tänker uppnå det vi vill bli. Läckert.

Anders Mildner skrev häromdagen en väldigt intressant artikel om just detta ämne i Sydsvenskan, där han skriver om historien kring jantelagen i Sverige och hur utvecklingen skett. Vi kan tydligt se att vi i Sverige har haft väldigt svårt att dela med oss av våra framgångar. Va fan då för? Om vi är sjukt duktiga på något, varför ska vi inte få säga det? Det handlar ju om att få njuta när det faktiskt går bra, inte direkt koppla till ångesten och tänka ”Jävlar, nu måste jag ju leverera bra nästa gång också.” – njut istället.

Det är galet hur medvetna vi har blivit om vilken bild vi skapar av oss själva. Det är inte bara företagen som jobbar efter image, identitet och profil längre – det gör vi som privatpersoner också. Helt plötsligt känns det som att varje person behöver en egen reklambyrå som hjälper till och lägger upp en strategi för hur just du ska bete dig i sociala medier. Ett tydligt exempel är hur viktigt det är att gå med i ”rätt” grupper/pages på facebook. Även om du inte aktivt tänker på det när du går med i en grupp så innerst inne skulle du ha svårt att gå med i något som inte överensstämmer med din image, jobbigt läge men sant. Dock blir det lika viktigt för oss som privatpersoner att vara transparenta och ärliga i det vi gör – om vi säger att vi gillar Oskar Linnros men egentligen tycker Britney Spears är bättre så kommer ju dina kompisar anmärka på det. Då blir det pinsamt.

Jag skulle vara stolt om jag är med och avvecklar jantelagen. Är du på?